
2026-01-14
Redovisningschef - Utbildningsvägar och specialiseringar
För att bli Redovisningschef är den absolut vanligaste och mest efterfrågade bakgrunden en akademisk examen inom företagsekonomi. Eftersom rollen innebär ett stort ansvar för företagets finansiella rapportering, personalansvar och strategiska beslut, kräver arbetsgivare i regel en djup teoretisk förståelse som erhålls via universitet eller högskola. Denna väg börjar med Ekonomiprogrammet eller ett fristående program mot Företagsekonomi .
Innehållsförteckning
Den vanligaste vägen: Ekonomie kandidatexamen
Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng, vilket motsvarar tre års heltidsstudier. Under de första åren läser studenten grundläggande kurser i marknadsföring, organisation, ekonomistyrning och redovisning. För att sikta mot en roll som Redovisningschef väljer studenten sedan en fördjupning (major) inom externredovisning, finansiering eller ekonomistyrning. Det är i denna fördjupning som de komplexa regelverken (K3, IFRS) och analysmetoderna lärs ut, vilket är fundamentalt för yrkesrollen.
Examen som erhålls är en Ekonomie kandidatexamen. Efter examen är det ovanligt att direkt kliva in i en chefsroll. Karriärstegen börjar oftast som redovisningsekonom eller revisorsassistent. Efter 3–5 års praktisk erfarenhet och visad kompetens i bokslutsprocesser öppnas möjligheten att söka tjänster som Redovisningschef. Utbildningen är kostnadsfri för svenska medborgare och berättigar till studiemedel från CSN.
Snabbfakta om Ekonomie kandidat
Aspekt | Detaljer |
|---|---|
Studietid | 3 år (180 hp) |
Kostnad | Gratis (CSN-berättigad) |
Behörighet | Grundläggande + Ma 3b/3c, Sh 1b (Områdesbehörighet A4) |
Var (Exempel) | Stockholms Universitet, Handelshögskolan i Göteborg, Lunds Universitet, Uppsala Universitet |
Andra vägar att bli Redovisningschef
Även om en kandidatexamen är normen, finns det alternativa vägar som fokuserar mer på praktisk kunskap eller högre akademiska meriter. Valet av väg påverkar ofta hur snabbt man kan nå en chefsposition och vilken typ av företag man kan arbeta på.
Yrkeshögskola (YH) – Redovisningskonsult
Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar som är direkt anpassade efter arbetsmarknadens behov. Utbildningen till Redovisningsekonom eller Redovisningskonsult är kortare och mer praktiskt inriktad än universitetsstudier. En stor del av utbildningen består av LIA (Lärande i arbete), vilket ger värdefulla kontakter i branschen.
Längd: 1,5 till 2 år.
Innehåll: Fokus på löpande bokföring, bokslut, skatterätt och lön. Mindre teori, mer "hantverk".
Fördelar: Snabb väg ut i arbetslivet, mycket praktik.
Nackdelar: Kan vara svårare att nå högre chefspositioner på stora börsnoterade bolag utan en akademisk examen, då teoretisk tyngd ofta efterfrågas där.
Skolor: IHM Business School, Frans Schartau, Påhlmans Handelsinstitut.
Civilekonomprogrammet (Master-nivå)
Civilekonomprogrammet är en förlängning av kandidatnivån och leder till en yrkesexamen på avancerad nivå. Detta är vägen för den som siktar på de tyngsta posterna inom finans och redovisning, exempelvis på stora internationella koncerner.
Längd: 4 år (240 hp).
Innehåll: Djupare studier i ekonomisk analys, strategisk ledning och avancerad redovisningsteori.
Fördelar: Hög status, konkurrenskraftig för toppjobb, ofta enklare väg till auktorisation som revisor (om man väljer den vägen först).
Nackdelar: Ett år längre studietid och inkomstbortfall jämfört med kandidaten.
Skolor: Linköpings Universitet, Umeå Universitet, Linnéuniversitetet.
Internrekrytering och långvarig erfarenhet
Det är möjligt, om än alltmer ovanligt, att "jobba sig upp" från en roll som ekonomiassistent utan högre utbildning. Detta kräver exceptionell prestation och vilja från arbetsgivaren att satsa på internutbildning.
Längd: Varierande, ofta 7-10+ år för att nå chefsnivå.
Innehåll: Learning by doing.
Fördelar: Ingen studieskuld, lön från dag ett.
Nackdelar: Karriären kan stanna av om man byter arbetsgivare, då formella meriter ofta krävs vid externrekrytering. Mycket svårt att konkurrera om roller som Redovisningschef på större bolag.
Specialiseringar inom redovisning
Del A: Översikt av specialiseringar
Som Redovisningschef förväntas man ofta ha spetskompetens inom ett visst område, eller så leder man en avdelning som kräver specifik kunskap. Specialisering sker oftast genom val av arbetsgivare och vidareutbildning efter grundexamen.
Specialisering | Beskrivning | Relevant information |
|---|---|---|
Koncernredovisning | Konsolidering av räkenskaper för företagsgrupper. | Mycket hög efterfrågan och lönenivå. |
Skattespecialist | Fokus på moms, bolagsskatt och internationell beskattning. | Kräver djup juridisk förståelse. |
IFRS-expert | Specialisering på internationella redovisningsstandarder. | Nödvändigt för börsnoterade bolag. |
Fastighetsredovisning | Nischad redovisning för fastighetsbolag. | Specifika regler för värdering och avskrivning. |
Systemförvaltning | Fokus på affärssystem och digitalisering av processer. | Kräver IT-intresse. |
Del B: Utbildningsvägar för varje specialisering
Koncernredovisning
En Redovisningschef med inriktning på koncernredovisning ansvarar för att slå samman dotterbolagens räkenskaper till en gemensam koncernredovisning. Detta är en tekniskt komplex roll som kräver förståelse för valutaeffekter, eliminering av internvinster och minoritetsintressen. Rollen anses ofta vara en av de mest kvalificerade inom ekonomi.
Vägen hit går oftast via en kandidatexamen följt av arbete som revisor eller controller. Det finns få renodlade långa utbildningar i koncernredovisning; istället bygger man på sin grundexamen med intensiva kurser via branschorganisationer som FAR eller privata utbildningsaktörer som Företagsuniversitetet. Erfarenhet av system som Aaro eller Cognos är meriterande.
Skattespecialist (Tax Manager)
I denna specialisering ligger fokus på regelefterlevnad och optimering av företagets skattesituation. En Redovisningschef med denna profil arbetar tätt med momsfrågor, internprissättning och deklarationer. Det är en roll som kräver att man ständigt är uppdaterad på lagändringar.
Utbildningsvägen är ofta en kombination av företagsekonomi och handelsrätt/juridik. Många börjar på Skatteverket eller på en revisionsbyrås skatteavdelning. Fördjupningskurser i beskattningsrätt på universitetet (Jöken/Handelsrätt) är en nödvändig grund, ofta kompletterad med magisterkurser i skatterätt.
IFRS-expert
För börsnoterade bolag är redovisning enligt IFRS (International Financial Reporting Standards) obligatorisk. En Redovisningschef här måste kunna tolka och tillämpa komplexa standarder för exempelvis finansiella instrument och intäktsredovisning. Detta är en karriärväg för den teoretiskt lagde.
Här krävs nästan uteslutande en akademisk bakgrund. Många rekryteras från "Big 4" (de fyra stora revisionsbyråerna) där de arbetat med revision av publika bolag. Certifieringar och diplomutbildningar inom IFRS erbjuds av institut som FAR för att verifiera kompetensen.
Fastighetsredovisning
Fastighetsbranschen har specifika regler, särskilt gällande K3-regelverket och komponentavskrivningar. En Redovisningschef inom fastighet behöver förstå både den löpande redovisningen och de fastighetsekonomiska värderingarna.
Grundutbildningen är densamma som för övriga ekonomer, men många väljer att gå yrkeshögskolekurser eller branschspecifika utbildningar via exempelvis Fastighetsägarna. Praktisk erfarenhet från ett fastighetsbolags ekonomiavdelning väger ofta tyngre än generella masterstudier.
Systemförvaltning och Digitalisering
Den moderna Redovisningschefen agerar ofta kravställare mot IT. Specialisering här handlar om att leda implementation av nya ERP-system (som SAP, Microsoft Business Central) och automatisera flöden. Det är gränslandet mellan ekonomi och IT.
Vägen hit kan vara en ekonomexamen kombinerad med kurser i informatik eller systemvetenskap. Erfarenhet av att ha varit "Super User" i ett affärssystem är ofta startskottet. Det finns inga formella examina för denna nisch, utan kompetensen byggs genom certifieringar hos systemleverantörerna och praktiskt projektledarskap.
Kompletterande utbildningar
För att ta steget från redovisningsekonom till chef räcker det sällan med enbart debet och kredit. Ledarskap och formell auktorisation blir avgörande komponenter för karriären.
Ledarskapsutbildningar
Att vara chef innebär personalansvar. Många ekonomer saknar utbildning i att leda grupper, hantera konflikter och genomföra lönesamtal. Att proaktivt läsa ledarskapskurser gör en kandidat betydligt mer attraktiv.
UGL (Utveckling av Grupp och Ledare): En av Sveriges mest erkända ledarskapsutbildningar.
Chef & Ledare (Olika institut): Praktiska kurser i arbetsrätt och det "svåra samtalet".
Högskolekurser: Fristående kurser i Organisation och Ledarskap (7,5–15 hp).
Auktoriserad Redovisningskonsult
Även om man arbetar internt på ett företag (in-house) och inte på byrå, är titeln "Auktoriserad Redovisningskonsult" en kvalitetsstämpel som visar på hög kompetens.
Utfärdare: FAR eller SRF Konsulterna.
Krav: Akademisk examen eller YH-utbildning, samt minst 3 års praktik och godkänt prov.
Systemspecifika certifieringar
Att vara expert på de verktyg som används är ofta en förutsättning för att kunna leda arbetet effektivt.
Exempel: Visma, Fortnox, SAP, Xero.
Certifiering: Ges oftast direkt av mjukvaruleverantörerna.
Ansökan och behörighet
Att söka till de grundläggande utbildningarna som krävs för att på sikt bli Redovisningschef görs via den nationella antagningen.
Behörighetskrav för Ekonomiprogrammet (Universitet)
Konkurrensen till ekonomiprogrammen är ofta hård, och antagningspoängen varierar mellan lärosätena. För att vara behörig krävs:
Grundläggande behörighet: Fullständigt gymnasiebetyg.
Särskild behörighet (Områdesbehörighet A4):
Matematik 3b eller 3c (Kräver goda förkunskaper då utbildningen innehåller statistik och kalkylering).
Samhällskunskap 1b eller 1a1 + 1a2.
Engelska: Engelska 6.
Behörighetskrav för Yrkeshögskola
YH-utbildningar har ofta något annorlunda kravprofiler och kan ibland väga in arbetslivserfarenhet.
Grundläggande behörighet: Gymnasieexamen eller motsvarande.
Särskilda förkunskaper: Ofta krävs godkänt i Svenska 2 och Matematik 2. Vissa utbildningar kräver även kurserna Företagsekonomi 1 eller 2 från gymnasiet.
Sammanfattning
Att bli Redovisningschef är en resa som oftast börjar med studier men förädlas genom år av praktiskt arbete. Nedan följer en jämförelse för att hjälpa dig välja rätt startpunkt.
Utbildningsväg | Längd | Kostnad | Behörighet | Bäst för |
|---|---|---|---|---|
Ekonomie Kandidat | 3 år | Gratis | Hög (Ma 3b/c) | Den som vill ha bredast karriärmöjligheter och nå högre chefspositioner. |
Yrkeshögskola | 1,5-2 år | Gratis | Medel (Ma 2) | Den som vill snabbt ut i jobb och lär sig bäst praktiskt. |
Civilekonom | 4 år | Gratis | Hög (Ma 3b/c) | Den som siktar på specialistroller eller internationella toppjobb. |
Välj baserat på dina mål: Om ditt mål är att bli chef på ett börsnoterat bolag är universitetsvägen nästan ett krav. Om du däremot vill arbeta operativt på en redovisningsbyrå och växa in i en ledarroll därifrån, kan YH vara en snabbare och lika god väg.
Kontext och framtidsutsikter
Rollen som Redovisningschef genomgår en stor förändring. Traditionellt har fokus legat på historiska siffror och regelefterlevnad. Idag handlar det allt mer om analys, prognoser och systemstöd. Branschorganisationen FAR betonar ofta vikten av rådgivning och digital kompetens.
Framtidsspaning
Enligt arbetsmarknadsprognoser är efterfrågan på kvalificerade ekonomer fortsatt stark. Automatisering och AI tar över det manuella stansandet av verifikat, vilket frigör tid för Redovisningschefen att agera affärspartner till ledningen snarare än siffergranskare.
Det livslånga lärandet är centralt. Eftersom lagar och skatteregler ändras årligen (t.ex. nya momsregler eller uppdateringar i K3/IFRS), krävs det att en Redovisningschef ständigt vidareutbildar sig genom kurser och seminarier för att behålla sin relevans och kunna styra sin avdelning säkert.
Framtidens ekonomifunktion handlar inte om att rapportera vad som hände igår, utan att förutsäga vad som händer imorgon.
– Vanligt förekommande devis inom modern ekonomistyrning
Avslutning
Vägen till att bli Redovisningschef är sällan spikrak, men den vilar oftast på en stabil grund av ekonomiska studier. Genom att kombinera teoretisk kunskap med praktisk erfarenhet och ett intresse för ledarskap, bygger du en karriär som är både trygg och dynamisk. Oavsett om du väljer universitet eller yrkeshögskola, är nästa steg att börja samla erfarenhet i yrkeslivet.
Vanliga frågor
Vägen till Redovisningschef börjar oftast med en akademisk examen inom företagsekonomi, följt av 3–5 års praktisk erfarenhet som redovisningsekonom eller revisorsassistent. Efter att ha visat kompetens inom bokslutsprocesser och finansiell rapportering öppnas möjligheterna att avancera till en chefsroll.
Den vanligaste och mest efterfrågade utbildningen är en ekonomie kandidatexamen (180 högskolepoäng, 3 år) med fördjupning inom externredovisning, finansiering eller ekonomistyrning. Även Civilekonomprogrammet (240 högskolepoäng, 4 år) är en utmärkt väg för de som siktar på tyngre poster.
Ja, utöver universitetsutbildning kan yrkeshögskoleutbildningar (YH) inom redovisning (1,5-2 år) vara en snabb väg ut i arbetslivet med fokus på praktik. Det är också möjligt att jobba sig upp från ekonomiassistent med lång erfarenhet, även om det är mindre vanligt för externa chefsrekryteringar.
En Redovisningschef kan specialisera sig inom områden som koncernredovisning, skattespecialist (Tax Manager), IFRS-expert för internationella standarder, fastighetsredovisning eller systemförvaltning och digitalisering av ekonomiprocesser.

Rekryteringsspecialist
Anna FredrikssonFler guider du kanske vill läsa








