Redovisningsekonom - Utbildningsvägar och specialiseringar

Den vanligaste vägen: Yrkeshögskola (YH)

En avgörande del av YH-utbildningen är LIA (Lärande i arbete), vilket är kvalificerad praktik ute på företag. Under ungefär en fjärdedel av utbildningstiden arbetar studenten skarpt hos en arbetsgivare, vilket ofta leder till anställning direkt efter examen. Utbildningen leder till en Yrkeshögskoleexamen.

Utbildningen är vanligtvis två år lång (400 YH-poäng). Den är kostnadsfri och berättigar till studiemedel från CSN. Antagningskraven varierar något men kräver generellt grundläggande behörighet samt specifika kurser i matematik och svenska från gymnasiet.

Nedan följer snabbfakta om denna utbildningsväg:

Alla utbildningsalternativ för Redovisningsekonomer

Även om Yrkeshögskola är en vanlig väg, finns det flera andra spår beroende på karriärmål, tidsram och akademiska ambitioner. Här redogörs för samtliga relevanta utbildningsvägar.

Yrkeshögskola (YH)

Som beskrivet ovan är detta den mest praktiska vägen. Fokus ligger på anställningsbarhet och hantverket i redovisning.

• Längd: 1,5 till 2 år.

• Innehåll: Löpande bokföring, bokslut, årsredovisning, beskattning, LIA-praktik.

• Fördelar: Hög chans till jobb direkt, mycket praktik, gratis.

• Nackdelar: Ingen akademisk examen (kan begränsa vissa karriärsteg utomlands eller inom forskning).

Universitet och Högskola (Ekonomie kandidat)

Den akademiska vägen ger en bredare företagsekonomisk grund. Här läser man ofta ett program som leder till en Ekonomie kandidatexamen med inriktning mot redovisning/styrning.

• Längd: 3 år (180 hp).

• Innehåll: Företagsekonomi, nationalekonomi, statistik, juridik, vetenskaplig metod.

• Fördelar: Akademisk examen, bredare karriärmöjligheter (t.ex. mot revision eller controller), internationellt gångbar.

• Nackdelar: Mindre praktisk träning i bokföringssystem, längre studietid, ingen garanterad praktik.

• Exempel på lärosäten: Stockholms universitet, Lunds universitet, Handelshögskolan i Göteborg.

Privata utbildningsinstitut (Diplomerad Redovisningsekonom)

För den som vill omskola sig snabbt eller studera vid sidan av arbete finns privata utbildningar. Dessa leder ofta till en certifiering som "Diplomerad Redovisningsekonom".

• Längd: 6 månader till 1 år (ofta deltid/distans).

• Innehåll: Intensivkurs i redovisning, bokslut och skatt.

• Kostnad: Avgiftsbelagd (från ca 30 000 kr upp till 80 000 kr).

• Fördelar: Flexibelt, snabbt, konkret.

• Nackdelar: Kostar pengar, ger inte CSN (i regel), väger ibland lättare än en YH/Universitetsexamen hos stora arbetsgivare.

• Exempel: Påhlmans Handelsinstitut, FAR (branschorganisationens utbildningar).

Specialiseringar inom redovisning

Översikt av specialiseringar

Efter grundutbildningen väljer många redovisningsekonomer att specialisera sig. Detta är ofta nödvändigt för att höja sin lön och ta sig an mer komplexa uppdrag. Branschen rör sig från ren registrering mot rådgivning och analys.

Utbildningsvägar för varje specialisering

Auktoriserad Redovisningsekonom

Att bli auktoriserad är det mest prestigefyllda steget för en redovisningsekonom. Titeln utfärdas av branschorganisationer som SRF Konsulterna eller FAR. Auktorisationen signalerar hög kompetens och att man följer "Svensk standard för redovisningstjänster" (Reko).

Vägen dit kräver en eftergymnasial examen (minst YH eller 180 hp universitet) med specifika ämneskrav inom företagsekonomi och juridik. Därefter krävs minst tre års dokumenterad praktik under handledning samt ett godkänt auktorisationsprov. Kostnaden för prov och medlemskap varierar, men betalas ofta av arbetsgivaren.

Koncernredovisning

Koncernredovisning handlar om att slå samman redovisningen för flera bolag till en gemensam rapport, vilket kräver kunskap om elimineringar, valutaomräkning och specifika regelverk som IFRS. Detta är en bristkompetens med hög lönepotential.

Det finns sällan långa program enbart för detta, utan vägen går via påbyggnadskurser hos privata aktörer eller branschorganisationer (t.ex. FAR) efter att man arbetat några år som "vanlig" redovisningsekonom. Kurserna är ofta intensiva (2–5 dagar) och kostar mellan 10 000 och 40 000 kr. Många lär sig också hantverket genom internupplärning på större bolag.

Lönehantering (Payroll Specialist)

Specialiseringen innebär djupdykning i lagar, avtal och system som rör lön. Det handlar inte bara om utbetalningar utan om tolkning av kollektivavtal och förmånsbeskattning.

Här finns specifika YH-utbildningar till "Lönespecialist" (1,5–2 år) som är den vanligaste vägen. För en befintlig redovisningsekonom kan det räcka med kortare kurser i löneadministration för att bredda sin kompetens. Många mindre byråer efterfrågar kombinationen redovisning/lön.

Hållbarhetsredovisning (ESG)

Med nya EU-direktiv (CSRD) ökar kravet på att företag ska rapportera sin hållbarhetspåverkan lika noggrant som sin ekonomi. En redovisningsekonom med denna inriktning samlar in och kvalitetssäkrar data kring miljö och sociala frågor.

Detta är ett nytt område där utbildningsvägarna främst består av fristående kurser vid universitet eller certifieringar via branschorgan. Det krävs en grund i redovisning, kompletterad med kunskap om hållbarhetsramverk.

Kompletterande utbildningar

För att förbli konkurrenskraftig krävs ständig kompetensutveckling. Utöver de formella specialiseringarna finns konkreta verktygskunskaper som arbetsmarknaden värderar högt.

Affärssystem och Digitalisering

Att behärska marknadsledande programvaror är ett baskrav. Idag handlar det även om att förstå integrationer mellan olika system (API:er) och automatiseringsflöden.

• Relevanta system: Fortnox, Visma, Hogia, Björn Lundén.

• Utbildning: Systemleverantörerna erbjuder ofta egna certifieringar (t.ex. "Fortnox-certifierad"). Dessa är ofta korta, webbaserade och relativt billiga eller gratis.

Avancerad Excel och Power BI

Trots moderna system är Excel fortfarande ekonomens viktigaste analysverktyg. Kompetens inom Business Intelligence (BI) blir allt viktigare för att kunna visualisera data för kunder eller ledning.

• Kurser: "Excel för ekonomer", kurser i Power BI eller Tableau.

• Tillgänglighet: Finns som onlinekurser (Udemy, Coursera) eller via svenska utbildningsföretag (Lexicon, FAR).

Regelverksuppdateringar (K2/K3)

Bokföringsnämndens regelverk (K-regelverken) styr hur årsredovisningar ska upprättas. Dessa regler ändras och tolkas om.

• Kurser: Årliga "Redovisningsdagar" eller uppdateringskurser via SRF/FAR är standard för yrkesverksamma för att behålla sin auktorisation.

Ansökan och behörighet

Processen för att bli antagen skiljer sig markant beroende på om du väljer Yrkeshögskola eller Universitet.

Behörighet till Yrkeshögskola

För YH-utbildningar till Redovisningsekonom krävs oftast:

1. Grundläggande behörighet: Slutbetyg från gymnasieskolan eller motsvarande.

2. Särskild behörighet: Godkända betyg i:

   • Svenska 2 (eller Svenska som andraspråk 2)

   • Matematik 2 (a, b eller c)

   • Engelska 5 (ibland)

   • Företagsekonomi 1 (krävs av vissa skolor, men inte alla)

3. Urvalsprov: Många skolor tillämpar antagningsprov i svenska och matematik om det är fler sökande än platser.

Behörighet till Universitet

För Ekonomie kandidatprogrammet gäller:

• Grundläggande behörighet.

• Särskild behörighet: Ofta Matematik 3b/3c samt Samhällskunskap 1b/1a1+1a2. Ibland även Engelska 6.

• Urval: Sker via gymnasiebetyg (BI/BII) eller Högskoleprovet. Antagningspoängen är ofta relativt höga för populära lärosäten.

Sammanfattning och vägval

Valet av utbildning bör baseras på din nuvarande livssituation. Har du möjlighet att studera på heltid i två år och vill ha praktik inkluderat är Yrkeshögskola det starkaste kortet för just rollen Redovisningsekonom. Är du osäker på om du vill jobba med redovisning, marknadsföring eller revision är universitetsvägen säkrare då den håller fler dörrar öppna. För den som redan har ett jobb men vill byta bana utan att ta studielån kan en betalutbildning på deltid vara den smidigaste lösningen.

Kontext och framtidsutsikter

Arbetsmarknaden för redovisningsekonomer är i snabb förändring men efterfrågan är fortsatt stark. Digitalisering och automatisering (AI) har tagit över mycket av det manuella stansandet av verifikationer. Detta innebär inte att yrket försvinner, men att innehållet skiftar.

Framtidens kompetens

Enligt branschrapporter från SRF Konsulterna går yrket allt mer mot "rådgivande redovisningskonsult". Förmågan att tolka siffrorna och förklara dem pedagogiskt för kunden blir viktigare än förmågan att bokföra dem snabbt.

Som SRF Konsulterna påpekar i sina branschanalyser:

Automatiseringen frigör tid för redovisningskonsulten att vara en proaktiv rådgivare som hjälper företagen att växa och bli lönsamma.

– SRF Konsulterna, Branschrapport

Löneläget är stabilt. Ingångslönen för en redovisningsekonom ligger ofta mellan 30 000 och 35 000 kr, medan en erfaren och auktoriserad konsult kan tjäna betydligt mer, särskilt i storstadsregionerna. Möjligheten till distansarbete är också mycket god inom denna yrkeskategori, vilket ökar flexibiliteten.

Avslutning

Att utbilda sig till redovisningsekonom erbjuder flera olika vägar beroende på bakgrund och ambition. Oavsett om valet faller på en praktisk YH-utbildning eller en akademisk examen, leder vägen till ett yrke med goda framtidsutsikter och tydliga möjligheter till specialisering. Genom att kombinera grundläggande redovisningskunskap med digital kompetens och rådgivning skapas en stark profil på dagens arbetsmarknad.

Dela