Business Controller - Utbildningsvägar och specialiseringar

Den vanligaste vägen: Akademisk utbildning i Företagsekonomi

Utbildningen, som ofta benämns Kandidatprogram i företagsekonomi eller ingår som en del av Civilekonomprogrammet, ger studenten teoretiska ramverk för att analysera finansiella data och stödja verksamhetsbeslut. Under utbildningen läser man kurser i extern redovisning, ekonomistyrning (management accounting), finansiell analys samt statistik. Specialisering mot just ekonomistyrning sker ofta under det tredje året eller på avancerad nivå.

Efter examen börjar karriären sällan direkt som Business Controller. Det är branschstandard att först arbeta några år som redovisningsekonom, revisorsassistent eller junior controller för att bygga upp den praktiska förståelse för siffrorna som krävs för att senare kunna agera rådgivare åt ledningen.

Snabbfakta: Akademisk väg

Jämför utbildningsalternativen

Även om den akademiska vägen är dominerande, finns det alternativa rutter beroende på tidigare erfarenhet och karriärmål. Nedan följer en genomgång av de relevanta utbildningsformerna för att nå yrket.

Universitet och Högskola (Kandidat/Magister)

Detta är standardvägen för majoriteten av verksamma controllers. Den ger bredd och teoretiskt djup.

• Längd: 3–5 år.

• Innehåll: Företagsekonomi, nationalekonomi, statistik, juridik.

• Fördelar: Hög status hos arbetsgivare, bred karriärbas, internationell gångbarhet.

• Nackdelar: Lång studietid, mindre praktisk träning i specifika affärssystem än YH.

• Exempel: Ekonomie kandidatprogram (Stockholms universitet), Civilekonomprogrammet (Linköpings universitet).

Yrkeshögskola (YH)

YH-utbildningar är kortare och mer praktiska. Det finns få rena "Business Controller"-utbildningar för nybörjare; oftast utbildar man sig till redovisningsekonom för att sedan växa in i controller-rollen, alternativt går en vidareutbildning om man redan har erfarenhet.

• Längd: 1,5–2 år.

• Innehåll: Fokus på bokföring, löpande redovisning, Excel och specifika affärssystem (Visma, Fortnox).

• Fördelar: Mycket LIA (praktik), snabb väg till jobb, praktiska färdigheter.

• Nackdelar: Svårare att få en renodlad Business Controller-tjänst direkt; vägen går ofta via redovisning.

• Exempel: Redovisningsekonom (IHM Business School, Frans Schartaus Handelsinstitut).

Privata Diplomeringsutbildningar

Dessa riktar sig främst till yrkesverksamma ekonomer som vill ta steget från redovisning till styrning.

• Längd: Några dagar till ett år (ofta deltid).

• Innehåll: Intensivkurser i nyckeltalsanalys, budgetering och controller-metodik.

• Fördelar: Kan kombineras med arbete, konkret kompetenshöjning.

• Nackdelar: Ofta höga kostnader (betalas ofta av arbetsgivare), kräver förkunskaper.

• Exempel: Diplomerad Controller (FAR, IHM Business School).

Specialiseringar inom Controlling

Översikt av specialiseringar

Rollen som controller har diversifierats kraftigt. Från att ha varit en renodlad ekonomifunktion krävs nu ofta specialisering mot specifika verksamhetsdelar eller system.

Utbildningsvägar för respektive specialisering

Business Controller (Verksamhetsinriktad)

Denna specialisering innebär ett nära samarbete med VD och linjechefer för att förbättra lönsamheten. Utbildningsvägen är företrädesvis en civilekonomexamen eller kandidatexamen med fördjupning inom ekonomistyrning (Management Control). Många universitet erbjuder specifika masterprogram i "Accounting and Management Control". Erfarenhet av strategiskt arbete och ledarskap är meriterande.

Financial Controller

Här ligger tyngdpunkten på att säkerställa att siffrorna är korrekta enligt lagar och regler (IFRS/K3). Vägen hit går ofta via en examen med huvudfokus på extern redovisning och revision. Många Financial Controllers startar sin karriär på revisionsbyråer (Big 4) för att bli auktoriserade revisorer innan de byter sida. Fördjupningskurser inom koncernredovisning är ett krav.

IT/Digital Controller

En snabbt växande specialisering där controllern ansvarar för automatiserade rapporter och BI-system. Utbildningsvägen kräver ofta en dubbel kompetens: en ekonomexamen kombinerad med kurser i informatik, systemvetenskap eller dataanalys. Masterprogram inom "Business Analytics" eller fristående kurser i SQL, Python och databashantering vid tekniska högskolor (KTH, Chalmers) är relevanta vägar.

Project Controller

Vanligt inom bygg, anläggning och tung industri. Utbildningen bör inkludera moment av projektledning och kalkylering. Ingenjörsutbildningar (Industriell Ekonomi) är en stark konkurrent till rena ekonomutbildningar för denna roll. Certifieringar inom projektledning (som PMP eller IPMA) fungerar som goda komplement till en grundläggande ekonomutbildning.

Kompletterande utbildningar

För att vara konkurrenskraftig som Business Controller räcker det sällan med enbart en grundexamen. Den tekniska utvecklingen ställer krav på ständig kompetensutveckling inom specifika verktyg och metoder.

Business Intelligence (BI) och Dataanalys

Att kunna hantera stora datamängder är idag en hygienfaktor. Det handlar om att gå från Excel till databasdrivna analyser.

• Verktyg: Microsoft Power BI, QlikView/Qlik Sense, Tableau.

• Utbildningstyp: Online-certifieringar (Microsoft Learn, Coursera) eller YH-kortkurser.

• Syfte: Att kunna bygga automatiserade dashboards och visualisera data för ledningsgruppen.

Avancerad Excel och VBA

Trots nya system är Excel fortfarande controllerns främsta verktyg. Djup kunskap krävs.

• Kompetens: Power Query, Power Pivot, VBA (makron), komplexa formler.

• Utbildningstyp: Intensivkurser hos utbildningsföretag (Lexicon, FAR) eller LinkedIn Learning.

Ledarskap och Kommunikation

Eftersom Business Controllern ska påverka beslut utan att nödvändigtvis ha personalansvar, är kommunikativ förmåga avgörande.

• Fokus: Presentationsteknik, "Storytelling with data", förhandling.

• Utbildningstyp: Ledarskapskurser, retorikurser vid universitet eller privata institut.

Ansökan och behörighet

Behörighetskrav till Universitet/Högskola

För att antas till civilekonomprogram eller kandidatprogram i företagsekonomi krävs specifika förkunskaper från gymnasiet eller Komvux.

Grundläggande behörighet:

• Fullständigt slutbetyg från gymnasieskolan eller motsvarande.

Särskild behörighet (Områdesbehörighet A4 eller 4):

1. Matematik 3b eller 3c: Detta är ofta tröskeln för många. Matematiken är central för statistikkurserna.

2. Samhällskunskap 1b eller 1a1 + 1a2: Krävs för förståelse av samhällsekonomiska samband.

3. Engelska 6: (Ingår oftast i grundläggande, men viktigt att notera då mycket kurslitteratur är på engelska).

Antagning sker via Antagning.se och baseras på gymnasiebetyg eller resultat från Högskoleprovet. Konkurrensen till de populäraste lärosätena är generellt mycket hög.

Sammanfattning och vägval

Att välja rätt väg till att bli Business Controller handlar om att balansera tidsinvestering mot karriärmöjligheter. Nedan jämförs de huvudsakliga spåren.

Välj baserat på dina mål:

Om du är ung och står inför ditt första studieval rekommenderas universitetsvägen starkt, då den öppnar flest dörrar långsiktigt. Har du däremot arbetat några år inom ekonomiassistent-roller och vill ta nästa steg, kan en YH-utbildning eller en diplomeringskurs vara en mer tidseffektiv väg för att nå controller-rollen.

Framtidsutsikter och arbetsmarknad

Arbetsmarknaden för Business Controllers bedöms vara fortsatt stark, men rollen genomgår en transformation. Efterfrågan skiftar från ren rapportering till analys och strategiskt stöd.

Enligt branschorganisationen Akavia råder det balans eller brist på erfarna ekonomer, särskilt de med kompetens inom både ekonomi och IT. Digitaliseringen innebär att enklare uppgifter automatiseras, vilket ställer högre krav på controllerns förmåga att tolka data snarare än att bara producera den.

Framtidens controller är inte bara en siffergranskare, utan en affärspartner som driver förändring genom insikter baserade på data.

– Civilekonomernas trendspaning

Lönerna är generellt konkurrenskraftiga och ökar markant med erfarenhet och specialisering. Det livslånga lärandet är inte bara en fras i detta yrke; det är en nödvändighet för att hantera nya regelverk, affärsmodeller och tekniska verktyg som AI och Machine Learning.

Dela