
2026-01-28
Controller - Utbildningsvägar och specialiseringar
För att arbeta som Controller i Sverige är den absolut vanligaste och mest accepterade vägen att läsa en akademisk utbildning med inriktning mot företagsekonomi. Arbetsgivare söker i regel kandidater som har en djup förståelse för ekonomiska samband, redovisningsprinciper och styrning, vilket grundläggs genom universitetsstudier. Denna väg ger bredast behörighet och öppnar dörrar till både Business Control och Financial Control.
Innehållsförteckning
Den vanligaste vägen: Akademisk examen i företagsekonomi
Utbildningen benämns oftast som Ekonomie kandidatprogram (180 hp) eller Civilekonomprogrammet (240 hp). Under de första åren läser studenten grundläggande kurser i företagsekonomi, nationalekonomi, juridik och statistik. Därefter sker en fördjupning, där den blivande controllern bör välja inriktning mot ekonomistyrning (management control) eller redovisning. Civilekonomprogrammet erbjuder en djupare teoretisk bas och inkluderar ofta en magisteruppsats, vilket kan vara meriterande för högre positioner på sikt.
Efter examen börjar karriären ofta i roller som redovisningsekonom, assistant controller eller junior controller. Det är sällan man kliver direkt in i en tung controllerroll utan några års arbetslivserfarenhet, även med en examen i ryggen. Utbildningen är kostnadsfri för svenska medborgare och berättigar till studiemedel från CSN.
Aspekt | Detaljer |
|---|---|
Studietid | 3 år (Kandidat) eller 4 år (Civilekonom) |
Kostnad | 0 kr (kurslitteratur och kåravgifter tillkommer) |
Behörighet | Grundläggande behörighet + Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 |
Lärosäten (urval) | Handelshögskolan i Stockholm, Lunds universitet, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Linköpings universitet |
Alternativa utbildningsvägar
Även om universitetet är huvudspåret finns det andra vägar in i yrket, särskilt för den som vill ha en mer praktisk ingång eller omskola sig mitt i livet.
Yrkeshögskola (YH)
Yrkeshögskoleutbildningar är kortare, mer praktiska och framtagna i nära samarbete med näringslivet. Dessa utbildningar fokuserar på "learning by doing" och inkluderar långa praktikperioder (LIA - Lärande i arbete). En YH-examen leder ofta till jobb som redovisningsekonom, vilket är en vanlig språngbräda för att senare bli controller.
Längd: Oftast 1,5 till 2 år.
Innehåll: Fokus på praktisk redovisning, ekonomisystem (Visma, Fortnox), Excel och grundläggande ekonomistyrning.
Exempel på skolor: IHM Business School, Frans Schartaus Handelsinstitut, Nackademin.
Fördel: Snabb väg till jobb, stark koppling till arbetsgivare.
Nackdel: Kan vara svårare att nå strategiska controllerroller direkt jämfört med civilekonomer.
Intern karriärväg (Från redovisning till styrning)
Många controllers har inte en specifik "controller-examen" utan har arbetat sig upp. Vägen går ofta via redovisning. Genom att börja som ekonomiassistent eller redovisningsekonom bygger man en förståelse för siffrorna från grunden.
Längd: Varierande (3-7 år av arbetslivserfarenhet).
Process: Starta i en transaktionstung roll, visa analytisk förmåga, ta ansvar för bokslut och rapportering, avancera till controller.
Fördel: Extremt god förståelse för var data kommer ifrån. Får lön under tiden.
Nackdel: Kräver tålamod och prestation. Saknar man teoretisk grund kan vissa strategiska modeller vara svåra att applicera utan vidareutbildning.
Specialiseringar inom Controlling
Översikt av specialiseringar
Controller-yrket har diversifierats kraftigt. Det handlar inte längre bara om att kontrollera siffror bakåt, utan om att styra verksamheten framåt. Nedan följer de vanligaste inriktningarna.
Specialisering | Beskrivning | Fokusområde |
|---|---|---|
Business Controller | Stöttar verksamheten med beslutsunderlag och strategi. | Framtid, lönsamhet, affärsutveckling |
Financial Controller | Säkerställer korrekt redovisning och rapportering. | Dåtid, kvalitetssäkring, regelefterlevnad |
Projektcontroller | Följer upp specifika projekt (t.ex. bygg eller IT). | Projektbudget, kalkylering, tidsplan |
Koncerncontroller | Konsoliderar och analyserar hela koncernens siffror. | Koncernredovisning, IFRS, helikopterperspektiv |
Business Controller
Detta är ofta den mest eftertraktade rollen. En Business Controller arbetar nära ledningsgruppen och operativa chefer. Arbetet handlar om att tolka siffror för att påverka framtida beslut, identifiera lönsamhetsproblem och driva förändring. Utbildningsvägen är oftast en kandidat- eller masterexamen med inriktning mot ekonomistyrning/management control. Det krävs en stark kommunikativ förmåga utöver sifferkunskapen, då rollen innebär mycket pedagogik mot icke-ekonomer.
Financial Controller
Financial Controllern är experten på redovisningsregler och intern kontroll. Fokus ligger på att siffrorna i bokslutet är korrekta ("rätt siffror" snarare än "rätt beslut"). Vägen hit går ofta via fördjupning inom redovisning (accounting) på universitetet, eller en bakgrund som revisor. Många Financial Controllers har börjat sin bana på revisionsbyråer (Big 4) för att sedan gå över till linjeverksamhet. Det krävs djup kunskap om K3, IFRS och skatteregler.
Projektcontroller
Inom branscher som bygg, anläggning och IT är projektcontrollern nyckelpersonen. Här krävs en förmåga att förstå projektets livscykel. Utbildningsvägen är densamma som för övriga controllers, men det är mycket meriterande med kurser inom projektledning eller erfarenhet av successiv vinstavräkning. Arbetsgivare som Skanska eller Trafikverket rekryterar ofta till dessa roller.
Produktionscontroller
En specialisering inom tillverkande industri. Här handlar det om lagerstyrning, produktkalkyler och spillanalys. Utbildningsmässigt kan en ingenjörsexamen (Industriell ekonomi) vara lika relevant som en renodlad ekonomexamen. Förståelse för logistik och produktionsprocesser är avgörande, och utbildningar vid tekniska högskolor (KTH, Chalmers) är starka vägar in här.
Kompletterande utbildningar och verktyg
I takt med digitaliseringen räcker det sällan med enbart en examen i ekonomi. Tekniska färdigheter blir allt viktigare för att kunna hantera stora datamängder och automatisera rapportering.
Business Intelligence (BI) och Dataanalys
Moderna controllers förväntas kunna bygga dashboards och visualisera data. Att behärska verktyg utöver Excel är idag ofta ett krav snarare än en merit.
Verktyg: Microsoft Power BI, Tableau, QlikView/Qlik Sense.
Utbildning: Fristående kurser på universitet, online-certifieringar (Microsoft Learn), eller intensiva "bootcamps" hos privata utbildare.
Avancerad Excel och Programmering
Excel är fortfarande controllerns främsta verktyg, men kraven har ökat. Grundläggande kunskaper i programmering kan effektivisera arbetet avsevärt.
Kompetenser: VBA (makron), SQL (för att hämta data direkt från databaser), Python (för avancerad analys).
Utbildning: Coursera, Udemy, eller högskolekurser i grundläggande programmering/databasmetodik.
Ledarskap och Kommunikation
För att lyckas som Business Controller måste man kunna "sälja in" sina analyser. Kompletterande utbildning inom retorik och ledarskap är värdefullt.
Kurser: "Presentationsteknik", "Ekonomi för icke-ekonomer" (att lära sig lära ut), Ledarskapsutbildningar via fackförbund eller privata aktörer.
Ansökan och behörighet
Att navigera antagningssystemen kräver koll på behörigheter, särskilt för universitetsstudier.
Behörighetskrav för Universitet/Högskola
För att komma in på Ekonomie kandidatprogram eller Civilekonomprogrammet krävs:
Grundläggande behörighet: Fullständigt gymnasiebetyg.
Särskild behörighet:
Matematik 3b eller 3c (krävs för att klara statistiken och kalkyleringen).
Samhällskunskap 1b eller 1a1 + 1a2.
Engelska 6.
Tips: Konkurrensen är ofta hård till de populäraste lärosätena. Ett bra resultat på Högskoleprovet kan vara avgörande för att komma in om gymnasiebetygen inte räcker.
Behörighet för Yrkeshögskola
YH har ofta mer flexibla men specifika krav kopplade till yrkesrollen.
Grundläggande behörighet för yrkeshögskola.
Ofta krav på godkända betyg i Svenska 2 och Matematik 2.
Vissa utbildningar kräver relevant arbetslivserfarenhet om de är avancerade/specialiserade.
Sammanfattning och vägval
Valet av utbildning bör baseras på dina långsiktiga mål, din tidsram och din studieaptit. Nedan jämförs de olika vägarna för en överblick.
Utbildningsväg | Längd | Kostnad (Studieavgift) | Teoretiskt djup | Bäst för |
|---|---|---|---|---|
Universitet (Kandidat/Master) | 3-5 år | Gratis (Sverige) | Hög | Karriär, chefsroller, Business Control, storföretag |
Yrkeshögskola (YH) | 1,5-2 år | Gratis (Sverige) | Medel/Låg | Snabbt ut i jobb, praktiskt lagda, redovisningsfokus |
Intern befordran | 3+ år (Arbete) | Får lön | Erfarenhetsbaserad | De som vill lära genom arbete, praktiker |
Hur ska du välja?
Ekonomiska förutsättningar: Om du behöver inkomst snabbt är YH eller arbete direkt en bättre väg än 4-5 års studier med CSN.
Tidsaspekt: YH är snabbspåret. Universitetet är maratonloppet som ofta ger bättre uthållighet i karriären på lång sikt.
Personliga mål: Vill du bli CFO (Ekonomichef) i framtiden? Då är en akademisk examen nästan alltid ett krav.
Kontext och framtidsutsikter
Arbetsmarknaden för controllers är generellt mycket stark. Företag har ett konstant behov av att förstå sin ekonomi, effektivisera processer och planera framåt. Automatisering och AI förändrar dock rollen i grunden.
Framtidsspaning
Traditionellt manuellt arbete med att flytta siffror från ett system till Excel ("Excel-snurror") minskar. Istället ökar behovet av analys och tolkning. Controllern går från att vara en "räknare" till att bli en strategisk affärspartner.
Som branschorganisationen FAR uttrycker det i diskussioner om ekonomens nya roll:
Framtidens ekonomifunktion handlar mindre om transaktioner och mer om transformation. Förmågan att hantera data och kommunicera insikter blir den viktigaste valutan.
– Baserat på trender inom ekonomistyrning, 2024
Fortsatt lärande
Examen är bara början. För att förbli relevant krävs kontinuerlig fortbildning inom nya BI-verktyg, hållbarhetsrapportering (ESG) och förändrade redovisningsstandarder. Att vara controller är ett yrke i ständig rörelse där teknisk nyfikenhet belönas.
Att bli controller innebär att välja en bana som kombinerar logik, analys och kommunikation. Oavsett om vägen går via universitetets föreläsningssalar eller genom praktiskt arbete i redovisningssystemen, finns goda möjligheter till en utvecklande karriär för den som har blick för både detaljer och helhet.
Vanliga frågor
Den absolut vanligaste vägen är en akademisk utbildning i företagsekonomi, oftast ett Ekonomie kandidatprogram (3 år) eller Civilekonomprogrammet (4 år), med inriktning mot ekonomistyrning eller redovisning.
Ja, utöver universitet finns yrkeshögskoleutbildningar (YH) som är mer praktiska (1,5-2 år), eller en intern karriärväg där man arbetar sig upp från ekonomiassistent/redovisningsekonom genom arbetslivserfarenhet.
De vanligaste specialiseringarna är Business Controller (fokus på framtid och strategi), Financial Controller (fokus på redovisning och regelefterlevnad), Projektcontroller (fokus på projektbudget) och Koncerncontroller (fokus på koncernredovisning).
Utöver ekonomiutbildningen är kunskaper inom Business Intelligence (t.ex. Power BI, Tableau), avancerad Excel, grundläggande programmering (VBA, SQL, Python) samt ledarskaps- och kommunikationsförmåga allt viktigare.
För Ekonomie kandidat- eller Civilekonomprogrammet krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet i Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 och Engelska 6.

Rekryteringsspecialist
Anna Fredriksson







