Redovisningschef - Utbildningsvägar och specialiseringar

Den vanligaste vägen: Akademisk examen i företagsekonomi

Den absolut vanligaste och mest direkta vägen för att kvalificera sig för rollen som redovisningschef är genom en högskole- eller universitetsutbildning. Majoriteten av de som innehar denna titel idag har en bakgrund som civilekonom eller har en kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning mot redovisning/styrning. Denna utbildningsväg ger den teoretiska tyngd som krävs för att tolka lagar, hantera komplexa bokslut och förstå koncernredovisning.

Utbildningen sträcker sig vanligtvis över tre till fyra år (180–240 högskolepoäng). Innehållet täcker allt från grundläggande bokföring och ekonomistyrning till handelsrätt, beskattningsrätt och statistik. Mot slutet av utbildningen skriver studenten en kandidat- eller magisteruppsats. Efter examen börjar man sällan som chef direkt, utan karriären inleds ofta som revisorsassistent eller redovisningsekonom, för att efter några år avancera till en ledande befattning.

Studier på universitet och högskola i Sverige är avgiftsfria för medborgare inom EU/EES och Schweiz. Studiestöd kan sökas via CSN för att täcka levnadsomkostnader. Nedan följer snabbfakta för denna utbildningsväg:

Jämför utbildningsalternativen

Även om universitetsstudier är normen för högre chefspositioner, finns det andra vägar in i yrket. Valet av utbildning påverkar ofta hur snabbt man kan nå en chefsroll och vilken typ av företag man kan arbeta på.

Yrkeshögskola (YH) – Redovisningsekonom

Yrkeshögskoleutbildningar är ett populärt alternativ för den som vill komma ut i arbetslivet snabbare. Dessa utbildningar fokuserar på praktisk tillämpning och inkluderar ofta långa praktikperioder (LIA - Lärande i arbete).

• Längd: 1,5 till 2 år.

• Innehåll: Löpande bokföring, bokslut, skatteregler, lönehantering och affärssystem.

• Fördelar: Hög anställningsbarhet direkt efter examen, praktisk erfarenhet och nära kontakt med näringslivet.

• Nackdelar: Saknar ofta den akademiska teoretiska bredden som krävs för vissa tunga specialistroller eller högre chefsroller på börsnoterade bolag utan kompletterande erfarenhet.

• Exempel på skolor: IHM Business School, Frans Schartaus Handelsinstitut, Påhlmans Handelsinstitut.

Universitet – Civilekonomprogrammet vs Kandidatprogram

Det finns två huvudspår inom akademin. Civilekonomprogrammet är en fyraårig yrkesexamen som ofta anses ha något högre status och inkluderar mer fördjupning. Kandidatprogrammet är tre årigt och ger en generell examen.

• Längd: 3 år (Kandidat) eller 4 år (Civilekonom).

• Innehåll: Djupgående teori inom externredovisning, finansiering, juridik och strategisk styrning.

• Fördelar: Internationellt gångbar, ger behörighet till forskarstudier och uppfyller kraven för auktorisation som revisor (med viss komplettering).

• Nackdelar: Mer teoretisk och mindre praktik än YH.

• Exempel på skolor: Linköpings universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet.

Internutbildning och "Långa vägen"

Tidigare var det vanligt att arbeta sig upp från ekonomiassistent till redovisningschef. Idag är detta svårare utan formell eftergymnasial utbildning, men inte omöjligt.

• Längd: Varierande (ofta 5–10 år av arbete).

• Innehåll: "Learning by doing", kompletterat med kortare kurser.

• Fördelar: Ingen studielånsskuld, lön under hela processen.

• Nackdelar: Kan vara svårt att byta arbetsgivare utan papper på sin kompetens; karriärstegen tar betydligt längre tid.

Specialiseringar

Översikt av specialiseringar

För en redovisningschef är generalistkunskaper grunden, men spetskompetens inom ett specifikt område kan vara avgörande för karriären, särskilt i större koncerner. Att specialisera sig öppnar dörrar till mer komplexa och välbetalda roller.

Utbildningsvägar för varje specialisering

Koncernredovisning

Koncernredovisning handlar om att slå samman räkenskaperna för moderbolag och dotterbolag för att ge en rättvisande bild av hela koncernens ekonomi. Detta kräver djup förståelse för regelverk som IFRS och K3.

Vägen hit går oftast via en universitetsutbildning följt av specifika påbyggnadskurser hos branschorganisationer som FAR. Det finns få renodlade program för detta, utan kompetensen byggs genom erfarenhet och certifieringskurser. Arbetsgivare värderar erfarenhet av system som Aaro eller Cognos högt.

Skatt och Moms

Specialister inom skatt hanterar komplexa frågor rörande inkomstskatt, moms och internprissättning. Som redovisningschef med denna profil ansvarar man för att företaget följer lagar och optimerar sin skattesituation.

Här krävs ofta en kandidatexamen i ekonomi med tillvalskurser i juridik och beskattningsrätt, alternativt en juristexamen med ekonomisk inriktning. Magisterprogram i skatterätt vid universitet som Uppsala eller Lund är vanliga vägar. Arbete på Skatteverket eller revisionsbyrå är en vanlig praktisk skola.

System och Digitalisering

Denna specialisering, ibland kallad "Accounting Tech", innebär ansvar för ERP-system, automatisering och integrationer. Rollen krävs för att effektivisera ekonomiavdelningen.

Utbildningsvägen är ofta en kombination av ekonomistudier och kurser inom informatik eller systemvetenskap. Många börjar som redovisningsekonomer och specialiserar sig genom certifieringar i system som SAP, Visma, Microsoft Business Central eller Fortnox.

Hållbarhetsredovisning (ESG)

Med nya EU-direktiv som CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) måste företag rapportera hållbarhet med samma stringens som finansiell data. Detta är en nyckelkompetens för moderna redovisningschefer.

Detta är ett nytt område där formella långa utbildningar fortfarande utvecklas. De flesta utbildar sig via intensiva kurser hos branschorgan och universitet. Bakgrunden är oftast en traditionell civilekonomexamen som kompletteras med specifika kurser i hållbarhetsrapportering och GRI-standarder.

Kompletterande utbildningar

För att ta steget från redovisningsekonom till redovisningschef krävs mer än bara debet och kredit. Ledarskap och certifieringar spelar en avgörande roll för karriärutvecklingen.

Ledarskapsutbildning

Att vara chef innebär personalansvar. Många ekonomer saknar denna del i sin grundutbildning. Att gå en ledarskapsurs visar på ambition och förbereder för rollen.

• UGL (Utveckling av Grupp och Ledare): En av Sveriges mest kända ledarskapsutbildningar.

• "Ny som chef": Ges av aktörer som Chefakademin eller olika studieförbund.

• Interna program: Större företag har ofta egna traineeprogram för blivande chefer.

Auktorisation och Certifiering

Att bli Auktoriserad Redovisningskonsult via branschorganisationerna FAR eller Srf konsulterna är en kvalitetsstämpel. Det kräver teoretisk utbildning och dokumenterad praktik.

• FAR Auktorisation: Kräver högskoleexamen och praktik.

• Srf Auktorisation: Kräver YH-utbildning eller högskola samt praktik.

• Certifierad Affärsekonom: En titel som visar på bredd bortom redovisningen.

Ansökan och behörighet

Processen för att söka utbildning varierar beroende på om du väljer universitet eller yrkeshögskola. Här är vad du behöver ha koll på.

Behörighetskrav

För att bli antagen till relevanta utbildningar krävs att du uppfyller specifika krav.

1. Universitet (Kandidat/Civilekonom):

   • Grundläggande behörighet för högskolestudier.

   • Matematik 3b eller 3c (krävs för att klara statistiska och finansiella beräkningar).

   • Samhällskunskap 1b eller 1a1 + 1a2.

   • Engelska 6.

2. Yrkeshögskola (Redovisningsekonom):

   • Grundläggande behörighet för yrkeshögskola.

   • Ofta krav på godkända betyg i Svenska 2 och Matematik 2.

   • Vissa utbildningar kräver arbetslivserfarenhet.

Ansökan till universitet sker via Antagning.se, oftast med deadline i mitten av april för höstterminen. Ansökan till yrkeshögskola sker direkt till respektive skola, ofta via Yrkeshogskolan.se, och tidsperioderna kan variera.

Sammanfattning

Valet av utbildningsväg bör baseras på var du befinner dig i livet, dina ekonomiska förutsättningar och dina långsiktiga karriärmål.

För den som prioriterar en snabb start är Yrkeshögskolan oslagbar. Men för den som siktar på titeln "Redovisningschef" i ett större bolag är universitetsvägen oftast den säkraste investeringen, då den ger en djupare analytisk grund att stå på. Det är också viktigt att komma ihåg att oavsett utbildning krävs flera års arbetslivserfarenhet innan man är redo för chefsrollen.

Kontext och statistik

Arbetsmarknaden för kvalificerade redovisningsekonomer och redovisningschefer är mycket stark i Sverige. Pensionsavgångar i kombination med ökade krav på rapportering driver efterfrågan.

Framtidsutsikter

Enligt Arbetsförmedlingens prognoser och branschrapporter råder det liten konkurrens om jobben för erfarna redovisningsekonomer. Rollen förändras dock snabbt.

Det traditionella bokföringsarbetet automatiseras i allt högre grad av AI och smarta programvaror. Detta innebär att framtidens redovisningschef inte lägger tid på att stansa verifikationer, utan på att analysera data, säkerställa regelefterlevnad och agera strategisk partner till ledningen.

Rollen förflyttas från transaktionshantering till beslutsstöd. Kompetens inom IT och hållbarhet blir lika viktigt som debet och kredit.

– Trendanalys från branschorganisationen FAR

Detta innebär att det livslånga lärandet är en realitet för yrkesgruppen. Efter examen är det nödvändigt att kontinuerligt uppdatera sig om nya skatteregler, redovisningsstandarder (K2/K3/IFRS) och tekniska verktyg.

Att bli redovisningschef är en resa som kräver tålamod och dedikation. Genom att välja rätt grundutbildning och strategiskt bygga på med erfarenhet och specialisering, lägger du grunden för en stabil och inflytelserik karriär inom ekonomistyrning.

Dela